Petville
Jag är så trött på det här.
Jag har ingen lust mer.
Jag har provat alla kläder i klädbutiken. Flera gånger om och det kommer aldrig några nya.
Jag är trött på att städa undan gamla mjölkpaket och tacoskal, att skrubba upp ett tvålskum tills badrummet svämmar över.
Jag är trött på att maten alltid är slut hemma.
Jag är trött på att mataffären alltid har samma gamla mat. Jag är trött på att äta sliskiga cupcakes, att städa och städa men aldrig tjäna tillräckligt med pengar men aldrig tillräckligt mycket pengar aldrig. När jag tjänar pengar kan jag gå till klädbutiken men jag har redan provat alla kläder och de verkar aldrig få in några nya.
Jag är trött på att inreda mitt hem.
Hur jag än inreder blir det inte bra och inredningsbutiken har samma gamla tapeter som alltid.
Jag är trött på att mitt hem ser likadant ut som mina vänners hem men alltid lite sämre.
Jag är trött på att ha samma kläder som mina vänner men utan att kunna matcha dem lika bra.
Jag är trött på att vara trött men kan aldrig gå och lägga mig i sängen eftersom sängen bara är en säng och inget botemedel mot trötthet.
Jag brukade hysa förhoppning om att få fler rum att inreda precis som mina vänner men har tröttnat på att vänta på utbyggnaden och jag är inte tillräckligt populär för att kunna tjäna ihop tillräckligt mycket pengar för att själv finansiera utbyggnaden.
Under tiden besöker jag mina vänners stora rum och drömmer.
Om ett gästrum ett gym ett eget rum.
En hatthylla fast jag inte äger någon hatt, en vacker klänning fast jag inte passar i den.
Jag har provat den i klädbutiken och det såg ut som att jag hade bröst som jag var tvungen att dölja. Jag är trött på att ha kroppsdelar som måste döljas.
Jag är trött på att dölja kroppsdelar som ändå faller ut när man som minst anar det.
När man som minst anar det störtar grafiken sönder och verkligheten sönderdelas i kvadrater.
I min mage skymtar tapeten och byxorna har fastnat på soffan så att min rosa stjärt tittar fram.
Jag sparkar och sparkar med mina små och lurviga ben tills jag blir trött.
Jag blir trött på alltihop och vill gå och lägga mig.
Det enda jag vill är sömn.
Men då tar maten slut.
Och flugor flyger runt mitt huvud eftersom jag inte har tvättat mig på en vecka.
Från vinden kommer ett rött sken eftersom något döljer sig däruppe.
Jag är trött på att springa upp och ned på vinden för att städa undan.
Jag är trött på att någon äter tacos och dricker mjölk på min vind.
Hur ofta jag än städar kan jag inte hålla stånd mot den anstormande smutsen.
Jag har inte någon lust mer.
För att visa mitt missnöje gör jag en makeover och ritar till en mun med mungipor som pekar nedåt, men vem ska se det?
Jag klär mig i svart, men det är ju inte så radikalt nuförtiden.
Jag bojkottar klädbutiken inredningsbutiken och de andra butikerna men det finns ingen annanstans att gå.
Jag är så trött på att gå.
Jag vankar av och an i mitt tomma hus och ibland kommer någon och frågar om hjälp.
Jag svarar en annan dag.
Ibland ropar någon på hjälp men jag har tröttnat på att leta reda på andras förlorade nycklar glasögon och smycken.
Jag har tröttnat på deras upprörda ansikten.
Grinande ansikten genom fönsterrutorna därbakom deras fullproppade hem.
Jag blir kär i en bög på teve.
Jag är trött på att bli kär i bögar på teve.
Det leder aldrig någonvart.
Jag får en svart fläck på kinden och sedan en till och flugorna surrar runt mitt huvud.
Jag tittar på tvålen men orkar inte skrubba upp ett skum.
Jag är trött på att tvätta mig för att sedan tvätta mig och sedan tvätta mig igen.
Jag är trött på att det inte leder någonvart.
Jag lutar kinden mot teveskärmen så teveskärmen får en svart fläck.
Bögen jag är kär i på teve får en svart fläck på sin kind och det är det mesta jag har åstadkommit sedan jag blev såhär trött.
Jag tänker efter och det kanske är det mesta jag någonsin åstadkommit.
Jag tänker efter och jag kanske alltid har varit såhär trött.
Jag lägger mig ned på golvet och försöker blunda
men grafiken störtar sönder och smular verkligheten i bitar.
